Jag brukar på kvällskvisten läsa dom bloggar jag följer. Själv dröjde det länge innan jag startade min blogg. Det var egentligen grannarnas festande en kväll som fick mig att starta bloggen. Jag var lite tveksam till att lämna ut mig själv på nätet. R vill inte vara med i bloggen och därför har jag inte visat honom på bild. Jag är inte blyg på något vis utan är öppen med det mesta. Bloggen har för mig blivit ett sätt att skriva dagbok på som jag kan lämna efter mig. Jag vill väl också inge hopp till andra som drabbas av en obotlig cancer, att man kan leva länge om man hittar rätt behandling. Av de bloggar jag följer skrivs dom flesta av personer som är cancersjuka precis som jag. Det som stör mig och gör mig ledsen är de kommentarer som vissa skriver. Ibland är dom riktigt hånfulla eller så är dom bara elaka. Vissa ifrågasätter bloggaren och kommer med dumma kommentarer. Det vore väl en sak om bloggen handlade om politik eller något annat ämne där åsikterna går isär. Men att ge sig på och håna sjuka människor är att gå lite för långt tycker jag. Blir man provocerad så sluta läs. Hellre då att skriva några uppmuntrande rader istället. Jag har valt att era kommentarer publiceras direkt utan att jag ska godkänna dom innan. Jag hoppas ni respekterar mig så pass mycket att ni inte skriver ren skit. Förutom du som kommenterade mina bounty då, dom såg verkligen ut som skitkorvar. Jag såg det inte själv först, utan du fick mig att skratta gott. Jag kan ju ta bort kommentarer men gör det helst inte. Det jag inte förstår är varför vissa skriver sådana dumma kommentarer. Är dom bara dumma i huvudet eller vad får dom att såra andra? Själv mår jag bra om jag lyckas göra någon glad. Ibland räcker det gott med ett leende. När jag är lite full i fan brukar jag le och säga hej till en vilt främmande person. Det brukar resultera i ett leende och ett hej tillbaka. Sådant som kan göra en hel dag bra.

Det blev lite pyssel i dag och jag har börjat på födelsedagskortet. Det är inte klart så jag får fortsätta i morgon. Jag ska på röntgen i Enköping klockan 9.30 i morgon och eftersom jag ska dricka en massa kontrastvätska så kommer det att ta ungefär tre timmar. Jag skulle kunna ta med kortet och limma det som ska limmas medans jag väntar på röntgen. En bok kommer jag också ta med mig. Är det samma två killar som brukar ta hand om röntgen vetjag vem som ska få sticka mig för kontrasten i alla fall. Han som sticker det fösta sticket misslyckas alltid och sen får den andra killen rycka in. Så har det varit dom tre sista gångerna. Och jag vill inte bli sönderstucken igen med en massa fula blåmärken som ömmar. Det blev mest en massa svammel i dag men detjag vill få fram är att fösök hellre göra någon glad än att såra någon. Respektera andra och dom kommer att respektera dig. Gör någon annan glad och den försöker förhoppningsvis göra dig glad också.

N´s pojkvän har namnsdag i dag så jag säger: GRATTIS!

Vi höres i morgon igen.

God natt