Jag vågar knappt berätta när jag klev upp i dag men det var sent. Jättesent. Tid får ni gissa själv. Dock var jag lite ursäktad då jag har träningsvärk efter vattengymnastiken. Och den är det ju dags för redan klockan nio i morgon. Så egentligen borde jag sova nu. Och jag ska bara skriva ett kort inlägg i dag innan jag lägger mig för i dag har inget spännande alls hänt. Och eftersom det regnade hela dagen behövde jag inte ens gå ut heller. Jag tycker faktiskt om sådana här dagar ibland då jag inte har någon som helst press på mig att göra något. Jag har inte ens satt på mig några kläder i dag utan har bara lullat omkring i morgonrocken. Jag får bara vara och göra precis som jag vill, eller som i dag, göra ingenting. Jag har läst lite i veckotidningarna jag fick från Pernilla och det tycker jag är lyx. Att få sitta i lugn och ro med en kopp te och ha en bra ordning här hemma. Sen har jag som vanligt legat med datorn i knät och surfat runt. Hamnade av någon anledning på eniro och har sett mitt hus på sattelitbild. Till och med min lilla gula bil syns om man vet var man ska titta. Jag har också varit inne på Tradera och låtit mig suktas. Till helgen ska jag lägga upp lite auktioner så jag får in några kronor. Nästa vecka när barnen är här ska jag gå igenom garderoben med N och rensa ut sådant som kan säljas. Om det blir några pengar för det kan hon köpa sig något annat hon vill ha.

Ni passar väl på att köpa rosa bandet nu innan oktober är slut. Hela 24:- av de 25:- som det kostar går direkt till forskningen. Min förhoppning är ju att dom hittar något för mig så att jag kan få många år till. Jag vet inte hur min egen prognos ser ut just nu. Jag har ju levt med mitt återfall i drygt två år. Jag har också haft tur då jag svarat bra på cellgifterna och cancern har ju inte spritt sig mer. Det är ju dock bara en tidsfråga innan den sprider sig och det är ju den tiden innan dess som jag vill ska bli så lång som möjligt. Och då behövs forskningen. Och för forskningen behövs DU. Ingen kan göra allt men många kan göra lite. Och många bäckar små…

Nu är min händelselösa men absolut inte tråkiga dag slut och jag ska ta mig hela vägen från soffan till sängen. I morgon finns det förhoppningsvis en massa kul saker att berätta om men till dess önskar jag er:

God natt