Om att leva med en obotlig cancer

I dag klev jag upp redan vid nio och det är alltid lika skönt att komma upp tidigt. Jag hade inte varit uppe så länge förrän R kom upp och la sig i min säng. Han har haft feber i dag och var först alldeles het. När han tagit en Alvedon började han att svettas och frös så han tog både täcke och filtar om sig. Så har det gått upp och ner i dag. Fötterna är bättre och han går på tårna när han inte använder kryckorna.

Jag har börjat på ett födelsedagskort till N´s pojkvän som snart fyller år. Jag fick sitta i omgångar vid bordet då jag fortfarande har så förbaskat ont i ryggen. Jag hoppas att jag hinner göra klart det i morgon. Nu ligger det på tork så jag inte kladdar ut glitterlimmet jag använt.

Jag har verkligen varit duktig i dag och lagt upp alla Traderaauktioner. Nu är det bara att hoppas att det blir sålt för jag behöver verkligen pengarna. Jag betalade räkningarna i dag och fick ringa i fredags för att få anstånd med ett par av dom. Jag brukar inte köpa så mycket mer onödigt än scrapsaker och det gjorde jag ju på mässan så det är inget jag behöver köpa. Men det är svårt att klara sig på två tusen mindre varje månad.

Jag har fått skriva en ny överklagan som måste lämnas i morgon. Det var i och för sig bra för nu har jag skrivit den mer detaljerat. Inte för jag tror att det hjälper. N´s studiemedel kan jag gå med på att jag och hennes pappa får räkna hälften var som inkomst men inte R´s studiemedel. Men jag kommer att driva frågan så långt det bara går. Bilskatten på tusenlappen var jag tvungen att betala denna månad annars hade det varit lite mer i plånboken. Och det extra studiemedlet gick ju inte att söka. Men det är väl bara att bita ihop och äta på naglarna när kylen blir tom. Nu gnäller jag bara känner jag och det är inte min stil. Jag har ett hem och mat i frysen så på ett eller annat sätt löser det sig. I värsta fall går det att gå till kyrkan och få matpengar så svälta behöver vi inte. Det är bara så trist att inte ha några kronor över.

Under morgondagen har jag flera saker att göra så jag ska väl ta och gå till sängs nu. Måste bara jaga bort R från min säng.

God natt

Det blev inget skrivet i går då kvällen avslutades med ett rejält migränanfall. Jag brukar inte må illa när jag får migrän men jag har fått fördjävla ont i ryggen på högra sidan och det känns som värken jag hade av metastaserna på vänstra sidan av revbenen. Den ytterligare smärtan var nog det som fick mig att må illa. Cancermarkörerna har ju börjat röra på sig så det kan mycket väl vara nya metastaser på gång. Jag vaknade tidigt nu i morse, redan vid halv fem, då morfinet slutat verka. Har nu fyllt på med mer och hoppas på att kunna sova någon timme till.

Jag blev ju så glad då jag trodde att jag kunde söka det extra studiebidraget men tji fick jag. Pappans inkomst ska räknas in och då blir våra inkomster tillsammans för höga. Jag fick vara glad under några dagar i alla fall. Så nu är jag tillbaka på ruta ett igen. Jag har börjat förbereda med foton och sådant så jag kan lägga upp lite fler auktioner på Tradera. Det brukar bli ett par hundralappar och det är ju välkommet.

Gårdagen blev lugn och R fick ta min säng i vardagsrummet så vi var tillsammans hela dagen i går. Jag var bara och handlade lite men annars blev det tv:n och datorn i soffan. Jag pratade med M och han och hans tjej har fått 1:a handskontrakt på en 3:a inte långt ifrån mig och jag blev jätteglad för deras skull. Dom har ju bott i en 2:a handsetta i ett hus som gjorts om till bostadsrätter och det har varit lite osäkert hur länge dom skulle få bo kvar där. Dom hade ju funderat på att flytta från Bålsta men jag är ego och jätteglad att dom bor kvar här så nära mig. Jag tror att R och N är glada dom också. Eller tror, jag vet att dom är glada för det.

Nu är klockan halv sju och jag har fått i mig en kopp varmt te och ska gå och lägga mig en stund till. Till er andra säger jag:

God morgon

Egentligen orkar jag inte skriva något i dag men vill bara berätta vad som hänt. R har haft ont i sin axel i drygt två veckor nu och det har bara blivit värre och värre. Han fick ju smärtstillande/antiinflammatorisk medicin när han stukade sin fot så ordentligt för ett tag sedan. Han hade sådan medicin kvar och provade att ta den. Det har inte hjälpt mycket utan han har legat sömnlös flera nätter då han haft så ont. Han har då tagit, utan min vetskap naturligtvis, av mina morfintabletter. Han var så knäckt över att inte få sova ordentligt att detta blev hans beslut. Dels tog han för många, dels blev inte blandningen med hans egna mediciner något bra. Detta kunde ha slutat riktigt illa och jag har nu köpt en låsbar kassalåda till mina mediciner.

Nu är mina mediciner inlåsta

Det var ju inte meningen att det skulle sluta så här och han mår dåligt över vad han ställt till med. Jag tror inte att han förstod hur mycket han stoppade i sig. Jag tar ju en massa tabletter men det märks ju inte på mig mer än att jag blir trött. Han hade inte räknat med hur han skulle reagera. Men han har nu på ett skrämmande sätt lärt sig att inte ta andras medicin. Han förstår nu varför läkaren måste ordinera den medicin man ska äta. Han har på grund av att han legat stilla fått blåsor på fötter och rumpa. Blodet har inte kunnat cirkulera ordentligt och det är så liggsår uppstår. Blåsorna gör ont och han kan inte gå utan kryckor. Skor kan han inte använda utan det blir till att vara hemma och ta det lugnt nu och bli ompysslad av mig. Det är lov nästa vecka så skolan behöver han inte tänka på. Jag har, trots att jag vet bättre, gett bort värkmedicin till en kompis förut. Dock inte morfin eller något så starkt. Det kommer jag ALDRIG göra igen. Det är verkligen mycket farligare än vad man tror. Ibland blir ens erfarenheter dyrköpta. Han mår i alla fall trots omständigheterna bra. Tack och lov. Jag måste ge en eloge till personalen på sjukhuset som tog väl hand om honom på ett mycket proffsigt sätt. Han kollades hela tiden med prover plus att han var uppkopplad till en monitor som kollar puls, andning, blodtryck och syresättning av blodet. Det kändes tryggt på intensiven. Tusen tack för hjälpen! Jag har sjukt dåligt samvete att jag förvarat medicinen så att han kunde få tag i den. Men det är nu åtgärdat så gott det nu går. Jag tror visserligen inte att han skulle göra om samma sak igen, men nu blir det i alla fall svårare.

Jag har inte hunnit ta kontakt med tidningarna än men dom letar tydligen nyheter själva och jag hittade detta i dag.

Fortsättning följer

Jag försökte ringa kvinnan som skrivit artikeln men hamnade i en röstbrevlåda där jag lämnade mitt namn och nummer. Hoppas att hon ringer upp annars ringer jag henne på måndag igen. Helgen blir lugn med mys och prat och förhoppningsvis lite god mat när R fått aptiten tillbaka.

Tusen tack för er omtanke. Detta dygn har verkligen varit hemsk och jag har mått skitdåligt. Oron har hållit mig igång och nu när jag kan koppla av känner jag hur trött jag är. En proteinshake, en chokladbit och lite te är vad jag ätit senaste dygnet. Men helgen blir som sagt lugn. Jag har nu lärt mig en läxa och jag hoppas att ni som delat med er av er medicin tänker om och låter bli det. Ingen smärta är värd att riskera att råka ut för något sådant här.

God natt   

Den här dagen har varit en katastrof som slutat lyckligt. Barnen är ju hos sin pappa denna vecka och R har varit hemma från skolan ett par dagar. Han låg och sov när hans pappa for till jobbet i morse. Han försökte sedan ringa R flera gånger men fick inget svar. Han ringde då mig och undrade om jag hört av R. Det hade jag inte och provade själv att ringa några gånger utan svar. Det är dock inte ovanligt att han inte svarar då han ofta glömmer att ladda batteriet. Hans pappa blev dock orolig och for tidigare från jobbet. Tack och lov. Han hittade R i samma ställning som i morse. Medvetslös och icke kontaktbar. Andades knappt. Det blev ambulans till sjukhuset och jag kom precis hem därifrån. Njurarna är påverkade så han är uppkopplad till flera dropp och dom tar prover på blod och urin hela tiden. Han behöver även syrgas. Han mår efter omständigheterna bra nu men blir kvar på intensiven under natten.

Fy fan vilka tankar som far genom huvudet när något sådan här händer. Vilken ångest innan jag kom fram till sjukhuset. Jag visste ju inte om han höll på att dö. Eller bli någon grönsak som bara ligger där. Barnen är ju mitt liv. Jag far tillbaka till sjukhuset i morgon när jag fått sova lite. Nu ska jag försöka varva ner lite så det går att sova. Det blir nog en extra sömntablett tror jag. Ha det så gott alla där ute och VAR RÄDDA OM VARANDRA!

God natt

Jag vågar knappt berätta när jag klev upp i dag men det var sent. Jättesent. Tid får ni gissa själv. Dock var jag lite ursäktad då jag har träningsvärk efter vattengymnastiken. Och den är det ju dags för redan klockan nio i morgon. Så egentligen borde jag sova nu. Och jag ska bara skriva ett kort inlägg i dag innan jag lägger mig för i dag har inget spännande alls hänt. Och eftersom det regnade hela dagen behövde jag inte ens gå ut heller. Jag tycker faktiskt om sådana här dagar ibland då jag inte har någon som helst press på mig att göra något. Jag har inte ens satt på mig några kläder i dag utan har bara lullat omkring i morgonrocken. Jag får bara vara och göra precis som jag vill, eller som i dag, göra ingenting. Jag har läst lite i veckotidningarna jag fick från Pernilla och det tycker jag är lyx. Att få sitta i lugn och ro med en kopp te och ha en bra ordning här hemma. Sen har jag som vanligt legat med datorn i knät och surfat runt. Hamnade av någon anledning på eniro och har sett mitt hus på sattelitbild. Till och med min lilla gula bil syns om man vet var man ska titta. Jag har också varit inne på Tradera och låtit mig suktas. Till helgen ska jag lägga upp lite auktioner så jag får in några kronor. Nästa vecka när barnen är här ska jag gå igenom garderoben med N och rensa ut sådant som kan säljas. Om det blir några pengar för det kan hon köpa sig något annat hon vill ha.

Ni passar väl på att köpa rosa bandet nu innan oktober är slut. Hela 24:- av de 25:- som det kostar går direkt till forskningen. Min förhoppning är ju att dom hittar något för mig så att jag kan få många år till. Jag vet inte hur min egen prognos ser ut just nu. Jag har ju levt med mitt återfall i drygt två år. Jag har också haft tur då jag svarat bra på cellgifterna och cancern har ju inte spritt sig mer. Det är ju dock bara en tidsfråga innan den sprider sig och det är ju den tiden innan dess som jag vill ska bli så lång som möjligt. Och då behövs forskningen. Och för forskningen behövs DU. Ingen kan göra allt men många kan göra lite. Och många bäckar små…

Nu är min händelselösa men absolut inte tråkiga dag slut och jag ska ta mig hela vägen från soffan till sängen. I morgon finns det förhoppningsvis en massa kul saker att berätta om men till dess önskar jag er:

God natt

Jag somnar till gång på gång när jag skriver det här. Jag vaknade tidigt och gick upp redan vid nio. Sen fick jag jättemycket gjort och det är förberett för hemtjänsten som kommer på torsdag. R hade ju läkartid i fredags som vi missade och jag blev uppringd av en sköterska som ordnade en ny tid redan i dag klockan två. Trodde att det skulle bli svårt att jaga rätt på honom så att han skulle hinna hit men det var inga problem. Och läkarbesöket gick bra. Vi hade ju pratat om att byta medicin och det var läkaren också inne på. R som inte har en gnutta överflödigt fett har ändå tappat fem kilo på sista tiden och till och med läkaren såg det. Jag tror och hoppas att han mår bättre snart för det är jobbigt som mamma att stå bredvid och bara se på. Nu pratar vi väldigt mycket och han känner stödet från min sida men det gör ont i en när inte barnen mår bra. Jag har ju själv varit djupt deprimerad och så långt ner på botten som det bara är möjligt. Och när man är där så är det svårt att tro att man någonsin ska må bra och vara glad igen. Det är också en sådan där sak som är svårt att förstå om man inte varit där själv. Det spelar ingen roll hur många kragar man har, man får ändå inte tag i dom så man kan dra sig upp när det behövs.

När vi varit hos läkaren gick vi förbi apoteket och hämtade ut nya medicinen och R tog sedan bussen till Skokloster. Själv for jag till glasmästaren för att hämta plexiglaset jag beställde i går.

100:- för en bit plast!

Hutlöst, men om den fyller sin funktion så får det väl vara värt det.

Den sprack i bitar på första försöket.

Förbannades skit säger jag bara. 100:- rätt åt skogen. Det kändes så bra och jag litade ju på rådet jag fick. Av en försäljare till råga på allt. Hon skulle väl hellre sälja sina egna saker än rekommendera något annat om det inte var bra. Om det är någon där ute som läser detta och har något bättre tips mottar jag gärna det. Eller om du vet var jag köper en ny originalplatta till min Epic 6.

När jag hämtat ut plattan blev det bråttom till vattengymnastiken och jag kom ner i bassängen i precis sista minuten. Det var en massa nya ansikten och jag trodde först att jag tagit fel på tid eller dag men det var rätt. Träffade en tjej som jag pluggat med på komvux för länge sedan som också jobbat som assistent till en kille som går på källan. Hon är dryga tjugo år och tyckte det var kul med någon som är ung .bland alla tanter. Tack för dom orden.                         Jag stannade inte tiden ut på vattengymnastiken utan gick innan jag flutit runt eftersom det var scrapkurs på Källan. Jag har börjat på ett halloweenkort i dag och vet ni att man kan använda gelatinblad till att göra fönster på kort? Jättehäftigt tycker jag. Jag blev kvar på Källan till sju och gick sedan för att ta ut pengarna jag lånat av Lotta. Passade på att gå på Ica när jag ändå var i centrum. N använder ju sådan där mineral foundation och dom hade sänkt dom från 165:- till 82:-.

Hon blev jätteglad när jag ringde och frågade vilken färg jag skulle köpa.

Det börjar bli säsong för clementiner nu så jag köpte några stycken. Dom var ganska okej men ingenting slår de man köper på plats i Marocko. Jag var ju där med barnen för några år sedan tack vare cancerfonden och all frukt är godare där. Bananerna sitter kvar på stockarna och är underbart goda. Skulle gärna åka tillbaka dit igen. 

Tanken var att jag skulle ta mig upp i hyfsad tid eftersom jag skulle ringa en massa samtal i dag. Det gick väl så där, men vid halv tolv var jag uppe och redo att börja ringa. Det gick helt otroligt bra att komma fram överallt och telefonsamtalen klarades av ganska snabbt. Jag började med att ringa om färdtjänsten och hon skulle skicka en ansökan. Den måste in innan dom kan göra någon bedömning. Avklarat. Ringde även CSN och det verkar som att jag kan söka det extra studiemedlet och hon skickar blanketter för både R och N. Avklarat. Lärarsamtalet blev det inget med men det kan jag ta i morgon. Och inte blev jag hänvisad hit och dit som jag räknat med. Det bara flöt på. Jag har även fått svar från kommunen angående hur olika handläggarna gör och det svaret var väl tyvärr lite blaha blaha då hon fastnade vid studiebidraget. Det var ju inte det i första hand jag klagade på utan hur olika dom bedömer om hela, halva eller inget barnbidrag ska räknas som inkomst t.ex. eller om medicin utanför högkostnadsskyddet ska godkännas och sådana saker. Det blev inte någon ursäkt. Ett beklagande var allt jag fick. Sen påpekar hon att deras felaktiga utbetalning gynnat mig ekonomiskt med pengar jag egentligen inte skulle ha fått. Ja, tack då kommunen för dom pengarna.  Men det får inte mig och ge upp. Snarare tvärt om. Det som det inte hänt något med är min överklagan, men den kommer jag ju få gå vidare med. Sen har jag bett att få kopior på hela min journal för att se vad dom skrivit om mig. Det väntar jag också på.

Jag lämnade in månadens ansökan i dag och väntar spänt på vad nya handläggaren ska hitta på. Jag kommer ju att få överklaga varje ansökan fram tills ett definitivt beslut är taget om studiemedlen. Om inte annat borde deras pappa få räkna med ett av bidragen. Kanske lika bra att skriva en överklagan i morgon så är det bara att datera den sen. Nä, nog om detta nu.

Jag kände mig faktiskt så pigg att det blev ett besök på City Gross i dag med boendestödet. Jag sålde scrappapper till Källan för 400:- i helgen och det plus en hundring som R var skyldig mig hade jag med mig i dag. Och jag har hela 50:- kvar i plånboken. Det gick plus minus noll denna månad. Det blir till att snåla den kommande månaden för även om jag får det extra bidraget så kommer väl inte det förrän i slutet av månaden. Fast jag kanske får låna några kronor av mina vänner om det kniper.

När jag kom hem från City Gross visade det sig att Pernilla, som jag berättade om i går, hade varit förbi och lämnat tidningar. Jag blev ledsen att jag inte fick möjligheten att tacka dig personligen för det var inte bara tidningar ska ni veta. Jag fortsätter att förundras över hur vänliga människor som finns runt mig. Jag höll på att tappa hakan när jag tittade i påsarna hon lämnat. Först föll ögonen på mitt favoritglas. Ser ni? Hela sex stycken coca colaglas, varav två stycken är rosa och det hade jag inget förut.

Jösses vilken samling jag har nu.

Sen föll blicken på något helt otroligt. Tre jättefina album där jag kan sätta in saker och bilder jag scrappat.

Jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig nog

En stor hög lyx

Ni skämmer bort mig något helt otroligt. Jag är inte van att få så mycket fina saker. Ni rör mig till tårar faktiskt.

Jag har börjat lite smått på ett nytt projekt men det är långt ifrån klart så det blir ingen bild i dag. Jag får se vad vi gör på kursen i morgon också. Tänkte jag skulle hinna med vattengymnastiken först och då blir jag lite sen.

Jag har tyvärr inte haft den bästa kontakten med min pappa den sista tiden men han ringde i dag och vi hade ett bra samtal. Tid är väl, förutom pengar, det enda jag kanske inte har så gott om så kan vi få en bra kontakt är det väl på tiden. Barnen saknar sin morfar också. Och jag måste lära mig att ta emot hjälp. Jag är så van att klara mig själv och har normalt jättesvårt att ta emot hjälp. Ja, det blir nog bra pappa.

Klockan är nu över tolv och det är hög tid att sova.

God natt

Dagen blev ungefär som jag väntat mig förutom att jag hade sjukt ont i kroppen. Jag var bara tvungen att ta mig upp för att gå på toa men sedan var det sängen som gällde igen. Först vid tre kom jag upp från sängen till soffan. Men det var värt det. Det var det verkligen. Allra gladast är jag över stansen jag kan göra blommor av. Jag är så sporrad att sätta igång nu men det får vänta till i morgon för jag orkar nog inte sitta upprätt så länge vid matbordet i dag. Jag skulle öppna en flaska i dag och inte ens det klarade jag först eftersom jag inte hade någon kraft kvar. Alla mina pengar jag fick av er gjorde jag av med. Jag fick mig en pik om att det är lätt att förköpa sig och det är det verkligen. Och utan er hade det inte blivit några stansar alls. Men jag valde att unna mig detta och jag kommer att ha glädje av sakerna under lång tid.

När jag öppnade mailen i dag fick jag ytterligare ett bevis på hur mycket ni bryr er. Pernilla, som också bor i Bålsta, skickade ett mail och frågade om jag ville ta över hennes veckotidningar hon läst ut. Jag blev naturligtvis jätteglad för det vill jag gärna. Ni vet ju att jag inte köper tidningar speciellt ofta då dom kostar ganska mycket. Sen när jag läst dom tar jag gärna med dom till onkologen så fler kan få nöje av dom. Ofta tar ju en behandling några timmar och då är det guld värt att ha något att läsa om man inte har en bok med sig.

Jag måste lämna in månadens ansökan i morgon så jag måste ta mig ut. Orkar jag blir det ett kort besök på Källan för en fika. Annars är dagen vikt till olika telefonsamtal som måste ringas. CSN, lärarsamtal, om färdtjänst och säkert några till. Man brukar ju ofta bli hänvisad till andra när man ringer någon och har frågor. Så jag räknar med att få ringa runt en del. Sen är det dags för boendestöd och jag vill gärna fara till City Gross igen. Jag får helt enkelt se hur mycket jag orkar i morgon. Sen är det kurs igen på tisdag och då ska väl det värsta ha lagt sig.

N gick från blondin till brunett i dag. Hon brukar byta hårfärg en gång i halvåret ungefär och hon passar lika bra i bägge. Håret börjar bli lite slitet så en klippning skulle hon behöva också. Ska höra om hon vill gå dit jag brukar gå eller om hon vill gå någon annanstans. Nästa vecka är det pappavecka så då blir det tyst här hemma. Fast dom brukar komma förbi efter skolan ibland, så då ser jag dom ju. Jag saknar dom om dom är borta för länge. M har ju flyttat hemifrån för ganska länge sedan och det är okej. Han ringde faktiskt i dag bara för att höra hur det var med mig. Han är så go. Vet dock inte hur jag kommer att känna när R och N försvinner också. Fast kanske, kanske har jag barnbarn på gång då och då får man ju låna dom.

Nu ska jag ge mig på dosetten och trycka i mig alla piller innan jag trött och belåten kryper till sängs.

God natt

Jag kom i säng jättesent i går men det var inte alltför svårt att ta sig upp i morse. Jag vaknade till och med före klockan. Inte det bästa kanske att det inte blev så lång sömn men jag laddade kaffebryggaren och gjorde äggmjölk på det så jag stod mig hela dagen. Jag snålade och tog med vatten till fikat och köpte bara en bulle för 5:-. Bättre då att kunna köpa med mig något för dom pengarna istället. Det var rena himmelriket jag kom till på mässan. Jag visste inte i vilken ända jag skulle börja i så det blev ett snabbt varv runt innan min shoppingrunda började. Oj, oj, oj!

Jag hade kameran med mig men den glömde jag helt bort att använda. Jag vet inte hur många varv det blev men vi var där i nästan fyra timmar. Och jag satt väl ner och fikade en kvart tror jag. Jag kände knappt hur ont jag hade i ryggen efter ett tag. Jag hann inte stelna till i lederna heller utan kunde undersöka varje bord och hylla uppifrån och ner. Om ni bara visste vad jag tittat, klämt och känt på allting som fanns där. Jag köpte flera fina stämplar till värsta reapriset, tuffa hattnålar, ett helt set brads för 10:-, lim och fästkuddar till rena rånarpriserna, tre flaskor glitterlim för 20:- styck istället för 36:- som dom brukar kosta, 27 st. underbara enfärgade papper i nio olika färger för 3:- styck. Om jag stansar ut 3 alfabet och lyckas sälja dom för 9:- skulle jag tjäna 6:- per papper. 

Och tack vare er så kunde jag även köpa två saker som jag velat ha väldigt länge. Det första är stansar till min stansmaskin i form av svirvlar eller vad det kallas. Alltså lite snirklar man använder att dekorera med. Nu visar jag bara hur dom ser ut i enfärgat papper, men det blir snyggt om man använder mönstrat papper.

Det andra är något jag suktat efter länge. Jag har sett den förut och den kostar 399:-. Det är väldigt mycket pengar för en sak bara. Jag fick dock en favorit av alla säljare som var där och hos henne hittade jag denna stans för 225:-. Det var liksom inte mycket att tveka över.

Jag är så otroligt glad över att ni bidragit till att jag fått en helt otroligt rolig dag och har kunnat köpa med mig saker som jag verkligen önskat mig. Utan er hade jag inte haft råd med dessa saker. Stansen som jag fyndade för nästan halva priset stansar ut remsor i olika former som man rullar runt en spets och sedan viker ut som kronblad. Man kan göra jättefina blommor och använda olika färger på pappret. Jag provade först med ett ljusblått papper för att komma på hur man skulle göra. Det andra försöket resulterade faktiskt i en blomma som inte såg så tokig ut. Med lite övning kan jag nog sälja sådana blommor också.

Den i asken visar hur dom ska se ut

Fina va?

När jag skulle kliva ur bilen här hemma var jag så stel att jag fick hjälpa till med händerna att lyfta ur första benet. När jag stapplat upp för trappen var jag helt slut och hade sååå ont i ryggen. Lotta sa innan jag klev ur bilen: moffe och soffan. Och så blev det. Ett gäng morfintabletter och sedan sova ett par timmar i soffan. Och för ett tag sedan då så provade jag att göra blommor.

Klockan är snart halv tre och jag är inne i någon slags andra andning nu så det är väl dags att stappla i säng antar jag. Jag vill bara säga till er där ute som gjorde denna dag möjlig: TUSEN TACK! Jag hoppas jag får möjlighet att återgälda detta någon gång. Tack och bock för i dag, återkommer med mer i morgon.

God natt

R väckte mig vid sextiden i morse med att ropa: mamma, kolla det snöar! Han kan vara lite lurig av sig, men han brukar inte väcka mig sig så tidigt om det inte är något. Och mycket riktigt, det snöade för fullt. Vad gör man då som bloggare? Hämtar kameran och fotar såklart.

En hel månad för tidig

Jag hade inte något speciellt inbokat på dagen i dag så jag tog det lugnt och lyckades äntligen läsa ut boken jag höll på med. Det var ju en bok med kort lånetid och den skulle ha varit tillbaka i måndags så det blev lite böter för den. Men nu är den återlämnad och jag ska börja på en ny bok. Jag har ju lånat boken om socialtjänstlagarna och har även läst om dom på nätet. Nu har jag hittat en dom om att extra tillägg till studiebidrag inte ska räknas som inkomst om barnet bor hemma. Här är ett utdrag: I yttrande tillstyrkte Socialstyrelsen bifall till överklagandet och anförde följande.

 Extra studiebidraget räknas inte som inkomst när den studerande bor i föräldrahemmet eftersom det är avsett som ett stöd till de inkomstsvagaste hushållen (RÅ 1990 ref. 7). Situationen är dock annorlunda när den studerande bor utanför föräldrahemmet, ensam eller som i detta fall sammanboende med en annan studerande. Då är endast den egna ekonomin av intresse. Jämförelsen bör i sådana fall, enligt Socialstyrelsens mening, göras med andra ungdomar i eget boende både studerande och t.ex. arbetslösa. Räknas inte det extra studiebidraget som inkomst så får en person med sådant bidrag 825 kr per månad att disponera utöver norm.

Detta bidrag hoppas jag att jag kan söka så det blir ytterligare kontakt med CSN på måndag. Jag har också fått besked om att jag nu fått en ny handläggare och jag skall inom snar tid få en besökstid till honom och jag hoppas det blir bra. Värre kan det väl inte bli i alla fall. Min klagan till kommunen har jag inte fått svar på men det hoppas jag kommer under nästa vecka. 

Nu är det dock helg så jag ska försöka koppla bort detta då jag ändå inget kan göra förrän på måndag. Jag ska försöka komma i säng i tid nu i kväll eftersom det blir MÄSSA i morgon. Och tack vare er läsare har jag så jag kan både fika och köpa med mig saker hem. Det kommer att bli helgens grej och lördag kväll och hela söndagen är bara att räkna bort för min del. Kanske måndag också om det vill sig. Måndag blir ändå en telefondag så det är inte hela världen.

Kvällen i dag tillbringade jag på Källan där det blev te och scones till idol. Jag tog bilen då jag var tvungen att handla både mjölk, grädde och fil. Ketchup och olja och lite till blev det också. Tungt som tusan blev det och jag hade aldrig orkat släpa hem det utan bilen. Jag ska ringa kommunen på måndag och höra mig för om färdtjänst. Det blir ju resultatet om jag inte kan ha kvar bilen. Tokigt egentligen för jag antar att det blir mycket dyrare än om jag har möjlighet att ha bilen kvar. Med bilen får jag ju även en större frihet att kunna åka när jag själv vill och att kunna besöka vänner som bor en bit bort. Fast det är nog att begära för mycket. R ringde nu i kväll och ville bli hämtad några mil hemifrån. Nu har jag varken vinterdäck eller en godkänd bil så det var bara att glömma. Nu löste det sig ändå, men jag sa att så här blir det nog i framtiden. Jag kommer inte att kunna åka och hämta barnen om något händer. Nu hämtar jag dom inte så ofta men ibland när det är mammavecka har dom mycket att släpa på och då hämtar jag dom gärna vid bussen. R har ju en förmåga att göra sig illa också och det har blivit några resor till sjukhuset. Sist det blev sjukhusbesök var bara tre dagar efter min sista cellgiftskur och jag var lagom mör när vi kom hem vid fyratiden på morgonen. Hans pappa var då på middag med jobbet och hade druckit så han kunde inte ta över och köra tyvärr. Han reser en del med jobbet och tillbringar tid på Gotland med sin nya fru och då är han tyvärr inte tillgänglig. Annars ställer han upp jättebra och är en utmärkt pappa.

Jag glömde att visa vad jag fick i brevlådan i går. Jag har ansökt om medlemskap i Coloramas klubb och fick en check på 100:-. Den kommer väl till pass då dom har en del tillbehör till scrapbooking. Det blir ett besök där nästa vecka tror jag.

100:- räcker till mycket

Nu är det hög tid att krypa i säng så jag inte missar att kliva upp i morgon. Det vore grymt om jag skulle försova mig då.

God natt

Jag håller på att exprimenterar med texten för att slippa den konstiga mening som blir när jag skriver i word om ni undrar varför det kanske ser konstigt ut.

God Natt                           

Som vanligt fladdrar jag iväg på alla möjliga sidor på nätet. Klockan är nu 01.39 så det blir inte något långt inlägg i dag då tanken är att jag ska gå på vattengymnastik klockan 09.00 i morgon bitti. Jag är verkligen en optimist ut i fingerspetsarna. När detta är färdigskrivet är det bara sju timmar dit… Eller är jag knäpp? Nä, optimist låter bättre.

Det blev en sen kväll i går och letande i soporna efter ett kuvert jag trodde försvunnit. Goa Eva från Åland hade nämligen skickat ett brev med hela 300:- i. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: ni läsare är helt underbara och jag har nu en förmögenhet att ta med mig på lördag. Lite ska jag dock spara till nästa månad om jag inte får något snabbt beslut taget i frågan. Brevet kom i dag och både Eva och jag kunde andas ut. Jag är glad att jag inte är så fattig att jag måste leta mat i soporna i alla fall.

<?xml:namespace prefix = o />

Tusen tack snälla Eva från Åland. Jag har aldrig fått brev därifrån förut. Du skriver vackert också.

En av anledningarna till att jag blev sen i kväll var i bilen . Denna man har fått bo i omgångar i bilen med sin 9 årige son. Han får ingen som helst hjälp av det sociala när dom säger bo på vandrar hem dit han inte ens har råd att åka. När jag skulle separera med mitt ex fick jag rådet att ta in på vandrarhem. Det var allt dom kunde göra sa dom. Du får själv avgöra om denna historia är sann. Ingenting förvånar mig vad det gäller soc. nu för tiden. Läs och begrunda. Och vad tror DU? Är det en bluff eller har pappan hamnat i knipa? Jag tror tyvärr att det är sant.

Jag fick ytterligare ett fint paket med olika saker bland annat vacker spets. Det var med en liten smidig skrivbok och det var lite text längst bak. Som en dagbok under en resa till Arizona. Du kommer inte sakna den? Tusen tack Lilian från Vänersborg.

Hux flux är klockan nu tre och jag måste ha somnat till lite. Jag får återkomma i morgon helt enkelt. Ha det gott mina vänner.

Sov gott

Det var lite segt att gå upp i dag men jag behövde ju inte gå upp så jättetidigt eftersom jag inte behövde åka förrän klockan ett för att hinna i tid till Akademiska. Det blev en proteindrink som jag drack i bilen till frukost/lunch. Jag ska köpa den med chokladsmak nästa gång jag åker till City Gross. Jag kom inte iväg hemifrån förrän tio över ett men kom fram fem i två. FULLT stod det på skylten till parkeringshuset men jag tog en rövare och körde dit ändå. Det blir snart många kors i taket men jag hittade en plats direkt när jag kom in. Ibland har man flyt. Normalt brukar det vara långa väntetider hos kirurgen och dom brukar sällan hålla tiderna, men här blir det ytterligare ett kors i taket. Jag hann nog bara sitta några minuter innan jag fick komma in. Det var en trevlig norrman som jag inte minns namnet på. När jag ska ringa dit ska jag bara be att få prata med norrmannen sa han. Han tyckte som jag att bröstet ska kunna fixas till men ville ändå ta dit en kollega. In kom en spanjor som jag fick prata engelska med men det gick faktiskt bra. Han höll också med, så jag är nu satt på väntelista. Nu vet jag ju inte hur det blir än med ev. mer cellgifter och dom opererar inte när man får cellgifter eftersom man blir så infektionskänslig. Jag hoppas verkligen att jag slipper börja med cellgifterna nu igen. Jag orkar inte tänka på hur trött jag kommer att bli. De senaste två åren har jag fått cellgifter under 14 månader totalt. Den 8:e november ska jag ta nya prover så lagom till min födelsedag får jag nog besked. Här behövs nog en tumme eller två.<?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" />

Jag for direkt till Källan i dag för lite scrapbooking. Nu var kursledaren borta i dag så vi fick klara oss själva. Vi har dekorerat varsin tidningsmapp och jag hoppas ni inte ställer för stora krav på mig utan tänker på att jag bara är nybörjare och kommer nog vara så ett tag till. Jag tittade in till Ulrikas blogg lite snabbt och det kan jag säga: det kommer att ta lååång tid innan jag blir så duktig om jag någonsin blir det. Så fina saker. Jag tittar runt på några bloggar för inspiration men jag har som sagt långt kvar. Å andra sidan kan man väl aldrig bli fullärd. Och min främsta uppgift som jag egentligen vill bli klar med först är att göra album till barnen med bilder på både dom och mig så dom ska ha det kvar efter mig. Det var tanken när jag började och sen har intresset vuxit enormt. Dom brukar skoja med mig när jag har ont om pengar och fråga vad jag handlat nu då.

Jag lyckades få en bild på min boendestödjare Martin när han håller i min mapp. Han ställer gärna upp som modell meddelar han, men han är ruskigt dyr. Han lovade dock att jag skulle få 10 % på hans inkomster från jobb som jag ordnar via bloggen.

Söta goa Martin med min mapp (han är störtskön) 

Ungarna fixade mat själva i dag så jag blev kvar på Källan till nio. Väl hemma har jag och N fyllt i en massa frågeformulär angående skolan och hennes inlärning och sådant inför en utredning som ska göras. Det tog drygt 1,5 timmar och jag fick lära mig ett par nya saker om henne. Vi har vänt in och ut på hur hon är och det blev ett mycket intressant och bra samtal.

Sen har jag letat efter ett kuvert som tokig utan att hitta det. Det är från en läsare av bloggen och förhoppningsvis kommer det med posten i morgon. Jag har varit lite lat när inte barnen varit här och ställt ut soppåsen på balkongen. Jag har rotat igenom den och det var ingen höjdare kan jag säga, men inget kuvert. Håller tummarna att det löser sig i morgon.

Söta goa M

Klockan är nu över två så jag måste avsluta här och gå och lägga mig.

God natt

Mitt beslut angående mitt boendestöd gick ju ut för ett par veckor sedan och eftersom jag fått en ny handläggare även där så hade vi bestämt om ett möte i dag vid elvatiden. Det var hon som ringde förut och talade in ett meddelande på min svarare och när jag ringde upp henne och fick lämna ett meddelande på hennes svarare hade jag nog taggarna ut lite och lät väl inte allt för glad. Jag förklarade varför i dag. Min handläggare verkar vara en trevlig kvinna och vi pratade om vilken hjälp jag behöver och hur ofta. Om jag inte får dom pengar som dom håller inne kommer jag behöva mer hjälp med handling och sådana saker eftersom jag inte kommer ha råd att ha kvar bilen och då blir det väl hemtjänsten som får stå för det. Det kostar nog mer än om jag får behålla dom 2 100:- som studiemedlen avser. Jag ska höra mig för hur jag ska lösa den biten.

Jag blev faktiskt uppringd av Lena Folkessons chef i dag och jag sa som det var och att jag vill byta handläggare. Hon frågade då vilken dag i månaden jag var född och när jag svarade 18 sa hon att jag skulle egentligen inte alls ha Lena utan någon annan handläggare som jag inte minns namnet på nu. Jag skulle alltså aldrig ha behövt bli utsatt för Lena F över huvud taget. Hur kul är det att höra det nu då? Dom ska ha möte på onsdag och hon ska ta upp detta byte av handläggare. Hon tyckte att det var bra att jag överklagade och att jag var beredd att driva detta till domstol. Nu har dom laglig rätt att ta ett beslut själva redan på onsdag. Jag tror dock att dom kommer låta mig få gå vidare med detta. Så detta lär väl ta låååång tid kan jag gissa.

Det var segt som sjutton att ta sig upp för att komma i tid till mötet klockan elva i dag men det gick. Jag hann till och med ta en proteindryck till frukost. Proteindrycken fungerar ganska bra med magen för jag mår fortfarande illa om jag äter fast mat. Jag hoppas att magen snart sköter sig som den ska. Oron för ekonomin har inte släppt men tack vare er läsare klarar jag mig denna månad ganska bra. Jag får låta bli sådant som inte är absolut nödvändigt. När jag kom hem från mötet hittade jag ett vitt kuvert som såg ut att komma från någon myndighet eller sådant. Jag blev så himla glad när jag öppnade och hittade detta:

Jag ska ta med varenda krona på mässan

Tusen, tusen tack från Karin som bor någonstans norröver. Har ni fått någon snö ännu? Jag väntar gärna en månad till innan den kommer hit.

Om ni bara visste vad glad jag blir när ni hjälper mig i denna pissiga situation. Jag behöver inte oroa mig förrän nästa månad och behöver inte tänka på pengar nu när jag har så mycket annat att fixa. Jag önskar dock att jag hade fått en adress så jag hade fått möjlighet att åtminstone få skicka ett julkort som jag tänkte göra och skicka ett tack tillbaka. Men ni fick ju vara anonyma om ni ville. Även om jag får er adress skulle jag ALDRIG lämna ut den till någon. Så det kan ni vara trygga med.

Väl hemma från mötet var jag bara tvungen att vila ett tag. Jag somnade inte helt utan det blev någon slags skön halvdvala. Och tur var väl det för även högste chefen för kommunen ringde. Nästan telefonterror i dag alltså. Vi hade ett ganska givande samtal och även han sade att det inte får gå till så här. Alla håller alltså med om att jag inte blivit behandlad på rätt sätt. Fast det hjälper ju som sagt inte mig utan jag sa att jag ville göra en formell och officiell anmälan som jag förväntar mig att han tar upp med de anställda, åtgärdar och sedan återkommer med någon form av svar till mig. Det skulle han göra sa han. Han ville även att jag skulle fylla i det formulär dom har på hemsidan med alla uppgifter och det har jag gjort. Det är vad som blivit gjort i detta ärende i dag och det är väl bara att vänta på att någon förhoppningsvis ringer med lite goda nyheter.

Det blev boendestöd med André i dag och vi for till biblioteket. Jag lånade om en bok och hittade en massa andra intressanta böcker. Bland annat lånade jag boken med socialtjänstlagarna, en bok om Sverige Demokraterna och en bok om fifflarnas paradis. Fifflarnas paradis handlar om lättheten i att lura systemet i Sverige. Fast själv hittar jag inget jag kan luras med så jag kanske lär mig något. Boken om SD tänkte jag läsa för att sätta mig in i vad dom står för. Blir nog intressant det också. Slutligen blev det några tidningar Misstänkt som handlar om brott. Jag köpte första numret när tidningen kom ut och bad sedan biblioteket att köpa in den vilket dom gjorde. Dom ordnade till och med en egen avdelning för böcker om sanna brott tack vare mig. Mitt bibliotek är jättebra tycker jag. Dom har fått priser för det faktiskt.

Ungarna är här denna vecka och jag har saknat dom enormt. Samtidigt har det varit skönt att slippa ansvaret några dagar. Och jag vill inte gärna vara ledsen inför barnen. Dom ska bara oroa sig över sådant man ska oroa sig för när man är tonåring. Dom ska inte behöva oroa sig för sin mamma eller att pengarna tar slut. Jag fick lov av R att visa en bild på honom och här är min vackre son och dotter. M har jag en jättefin bild på.

Världens bästa ungar har jag

I morgon blir det ett besök på Akademiska sjukhuset hos plastikkirurgen klockan två. Vattengymnastiken kommer jag att missa i morgon igen. Det är nu tre missade tillfällen men orken har inte funnits. Det blir scrapkurs på Källan i stället.

Jag önskar nu alla goa fina människor där ute i vårt avlånga land en

God natt

Jag var nästan uppe med tuppen i dag. Om dom nu vaknar runt åtta vill säga. Det var riktigt skönt att komma upp så tidigt, även om jag var tvungen att sova en stund på dagen.

Lotta kom tillbaka med bilen i dag och det hade gått ganska bra på akuten. Det var hennes pojkväns dotter som fått någon infektion som satt sig i foten och gjorde att hon fick jätteont och behövde kryckor för att kunna gå ordentligt. Penicillin fick hon också. Tror det var rosfeber eller någon annan ”feber.

M kom och hämtade Tratten i dag. Det har ju varit lite bus här men det känns ganska tomt nu. Jag tror Hilda saknar honom också då hon verkar leta efter honom. Med tanke på vad dom två sysslat med i hallen så blir jag inte överraskad om det blir kattungar två veckor före jul. Jag hade ju tänkt köpa en gran i år och då är dom i så fall för små för att klättra i den. Fast Maja och Hilda kommer nog bli jätteglada och välta den ett antal gånger. Man kanske kan binda fast den på något bra sätt. Jag hoppas bara att Hilda inte brås på sin mamma Pinglan. Hilda är från hennes första kull och då fick hon sex ungar. Tre fyra stycken vore ju lagom men alla är välkomna så klart.

Det har varit ett otroligt vackert höstväder i dag med härlig sol. Jag for en sväng med bilen för att hämta några Traderavinster.

En lite tjockare vindtät höstjacka för 1:- Känns nästan som stöld

Hos crizzy2 spenderade jag hela 9:- på kläder till barnen.

3 stycken tröjor

3 par nya och oanvända kalsonger

Och en top

Så jag spenderade hela 10:- i dag och jag tycker jag fick mycket för pengarna. Jackan passade mig perfekt och det får plats en kofta under. Nu är ju inte vintern så långt borta. Nu när jag skriver detta har det blivit den 18:e och det är precis en månad kvar till min födelsedag. För det mesta brukar första snön komma på min födelsedag eller någon dag före eller efter. Usch, jag vill inte tänka på vintern än. R vill ju inte vara med på bild i bloggen. Än ska jag väl säga, för jag ska försöka övertala honom, för jag har en sådan fin syskonbild att visa. Till dess nöjer jag mig med att visa honom med ryggen till på en underbar sommarbild, det är okej.

R lössläppt på sommarlov. Härlig bild va?

I morgon startar ringandet och jagandet igång igen och jag rapporterar vad som händer. Men först en natts sömn.

God natt

Jag tog en ordentlig sovmorgon i dag då det var svårt att kliva upp. Jag hade en sådan där härlig dröm som man inte vill vakna ifrån men jag blev ändå tvungen att kliva upp till slut. Min tanke i dag var att ta det lugnt och det har jag gjort mer eller mindre. Jag har gjort lite småsaker tänkte jag skriva, men bara en sådan sak som att tömma kattlådan knäcker nästan ryggen. Disken har hamnat i diskmaskinen och jag har börjat torka av skåpluckorna i köket. Jag har även fortsatt att sortera mina scrapsaker jag fått. Det är lite pyssel att få allt i rätt ask. Jag skulle behöva ett par skokartonger till och jag ska höra med skoaffären nästa vecka.

Det blev ändå så att jag fick åka hemifrån. Lotta behövde låna bilen för att åka till akuten och jag for först till Ica för att köpa kattmat innan jag for till henne. Vi åkte sedan tillbaka till mig där jag blev avsläppt. Så mycket mer har det inte blivit i dag utan det har mest blivit soffan. Jag mår ju så illa när jag äter och jag skulle helst låta bli, men det går ju inte. Samtidigt var jag så himla hungrig och lyckades klämma i mig en hel portionsform med fiskgratäng. Men jösses vad den for runt i magen innan det lugnade ner sig. Det var riktigt frestande att stoppa fingrarna i halsen men att kräkas är ingen höjdare. Det går nog 10 år mellan gångerna jag är magsjuk tack och lov.

Det finns inte så mycket mer att berätta om dagen så jag tänkte komma i säng i hyfsad tid i dag. Jag har ett par mail att svara på men det blir i morgon. Sov gott alla ni därute.

God natt   

Hjärnan är nu återfunnen. Den var där den skulle vara, den var bara inte inkopplad. Dom senaste dagarna har tagit enormt mycket på krafterna och jag inser verkligen hur sådana här saker suger ut den lilla ork jag har. Jag inser ju att jag inte blir friskare och friskare direkt. Magen har sparkat bakut och magkatarren kom som ett brev på posten. Om du aldrig haft magkatarr så ska du vara glad för det. Magen knyter liksom ihop sig och det känns som om en stor klump sitter där och pinvärker. Ibland hugger värken till upp i ryggen och det är verkligen obehagligt. Jag mår illa när jag äter något så det har mest blivit fil och te. Tack och lov hade jag medicin kvar mot magkatarren, men behöver ändå skaffa ett nytt recept. Det är skönt att det funkar att maila bara så fixar dom på onkologen det.

Dagsranson inklusive D-vitamin och fiskolja

När man mår så här pissigt är det helt underbart när brevbäraren kommer och har detta med sig:

Tusen tack Siss, ditt stöd är guld värt

Även detta kom i förrgår:

Tusen tack Bröstsyster Pia för att du delar med dig. Det värmer otroligt ska du veta

Självklart kommer jag att spara era brev och kort. Dels för att kunna ta upp dom och läsa igen men även för att kunna visa andra att ni bryr er och vill att vi sjuka ska behandlas med respekt och inte bara vara ett personnummer i en akt. Jag skrev ju ut era kommentarer förut och tog med mig till mötet. Det gick ju tyvärr inte att prata med henne och bara en bråkdel av vad jag ville säga blev sagt. Lämnade dock tre A4 papper till henne innan jag gick. Jag blev lovad att hennes chef skulle ringa upp men det har hon inte gjort. Förvånad? Har även sökt högste chefen men hamnade bara hos en röstbrevlåda. Jag bad att han skulle ringa. Fortsätter på måndag att jaga dom två. Jag har även ordnat exemplar av olika lokaltidningar och ska kolla i dom vilken person som blir bäst att kontakta. Jag ska försöka koppla bort allt detta under helgen och bara göra bra och roliga saker. I dag hann jag faktiskt läsa en hel del innan jag slocknade i soffan. Satte aldrig på mig några kläder i dag utan gick i morgonrocken bara. Brevbäraren ringde på dörren i dag och ytterligare en underbar läsare har skickat scrapsaker. Bilden gör inte sakerna riktig rättvisa utan är mycket vackrare i verkligheten. Tänk vad fina saker jag kan göra av allt fint som ni skickar till mig.

Tusen tack Lisa för dessa vackra saker

Bättre bild på blommorna. Visst är dom vackra?

Jag värvade en vän till en bokklubb för jättelänge sedan och fick då välja en premie och den kom i går. Jag hade sett att den sålts på Tradera förut och säljaren fick faktiskt hyfsat betalt för den, så jag valde en sådan för att kunna sälja den.

Söt väska för olika verktyg

Jag måste visa hur det blev i mitt glasskåp. Tyvärr har jag bara ett skåp till glasen eftersom jag inte har det så stort. Därför kanske blandningen av glas är lite konstig. Jag bryr mig dock inte så mycket om sånt utan är bara glad att jag har glas och muggar som är sköna att dricka ur. Det spelar ju ingen roll hur vackra dom än är om dom inte är sköna att dricka ur. Ser ni alla colaglasen?

Ska kanske bjuda hem ett par vänner på fika?

I helgen ska även Tratten få åka hem. M och Malin och katten Disco saknar honom. Och jag förstår varför. Tratten är en otroligt mysig och busig kille. Han har sovit i sängen med mig sista tiden. Han blev ju väldigt bundis med Hilda vilket inte alls var meningen. Sista tiden har dom ofta tillbringat i hallen med att piiiiip och har blivit väldigt goda vänner som leker mycket. Maja har nog blivit tant för hon har inte alls varit med på noterna utan har mest suttit och tittat på.

Kommer att sakna denna mjuka goa varelse

Jag ska som sagt bara göra kul saker i helgen och där ingår det att svara på era frågor och mail. Ibland kan det ta tid men jag har absolut inte glömt er. Förr eller senare så kommer det svar. Som jag sagt tidigare så gäller det att ha tålamod när det gäller mig. Jag är så överväldigad av erat stöd och det betyder enormt mycket att inte stå ensam mot myndigheterna, även om ni inte kan göra något praktiskt. Då stärker era brev och kommentarer mig mycket.

Klockan är mycket som vanligt och jag kämpar med att vända dygnet rätt vilket inte är det lättaste. Jag kan faktiskt säga att jag nu har full förståelse för tonåringar som har samma problem. Kvällarna är också av någon underlig anledning den tid på dygnet när jag är piggast. Det gör det svårt att gå till sängs. Men jag gör det ändå och önskar er en

God natt

Jag har tappat bort min hjärna någonstans här hemma och jag hoppas att jag hittar den i morgon. När den väl är på plats igen blir det ett dubbelinlägg med lite bilder. Till och med kameran tog semester i dag och behöver precis som jag ladda batterierna.

Jag har fått brev från både Siss och Pia i dag och berättar mer i morgon.

Jag ska även svara på alla kommentarer och mail.

Jag har nu lyckats peta i mig alla mediciner och sängen väntar.

God natt

Jag var så säker på att allt skulle ordna sig på mötet i dag då jag trodde jag hade lagen på min sida. Jag sa att hon kunde ringa CSN men nä, det tänkte hon inte göra. R har gått i gymnasiet i 2,5 år och N i 1,5 år. Jag tycker det är helt otroligt att dom skulle komma på det först nu. Jag frågade om jag nu blev återbetalningsskyldig då jag fått för mycket pengar. Det var jag tydligen inte. Jag har alltså fått hela 42.000: - för mycket under den tiden. Oavsett om jag har rätt eller inte är det en stor skandal för domAntingen så har alla okunniga handläggare gett mig 42.000: - som jag inte skulle ha. Hur mycket annat slarv förekommer inte då?

Eller så har dom gjort fel som nekar mig dessa pengar. Hur många andra ensamstående föräldrar har dom då gjort likadant mot?

Hur man än vrider på det så har ju något blivit fel. Jag ska ringa vidare och se till att jag får tag i den dom som redan finns i detta ärende. Jag kan säga att jag förstår alla andra som har kritiserat henne för det var verkligen som att prata med en betongvägg. Jag förstååår, jag förstååår… Ja, mycket mer sa hon inte förutom: så här får det ju inte gå till eller ja, det har nog blivit fel här, när jag påpekade hur olika alla handläggare räknat och godkänt. Jag sa att det är som ett lotteri varje månad då man inte vet vad man får. Eller om man får något alls.

 Självklart är jag fruktansvärt glad att jag får hjälp varje månad, tro inget annat. Det är bara det att dom först ger och sen tar tillbaka som gör mig så arg. Och att dom inte kan visa ett uns av respekt eller förståelse. Jag väntar nu på att bli uppringd av hennes chef som jag pratat en hel del med. Hon är hyfsat mänsklig men jag tror ju inte att det hjälper tyvärr. Jag ska kontakta högsta chefen i morgon och boka en tid med honom. Och så ska jag kontakta lokaltidningarna för jag tror att det är bäst att börja där. Är det så att det kommer att gå så långt som till domstol får det väl göra det. Jag får se det som ytterligare en erfarenhet här i livet.

Jag trodde jag skulle kunna släppa det här men det har tydligen bara börjat. Jag vet bara inte hur jag ska orka. Men ge upp? Nej, det ska jag inte.

Jag kopierade era kommentarer och gav till Lena Folkesson att läsa. Om ni känner att ni orkar så vore jag glad om jag fick brev med era synpunkter och ert stöd så jag kan visa dom. Självklart får nu vara anonyma om ni vill det. Jag behöver allt stöd för att orka med detta. Jag återkommer om detta så fort jag vet något. Det var någon från kommunen som ringt mig i eftermiddags men jag hade glömt att ändra telefonen från ljudlöst så jag missade det. Hon talade in sitt namn vilket jag inte hörde, samt ett telefonnummer så jag får väl ringa i morgon.

Jag fick igår reda på att det är scrapbookingmässa den 24:e oktober och jag har ju sett fram emot att få gå på den. Inte för att jag skulle spenderat så himla mycket pengar men något ville jag ju få med mig hem. Ja du, Lena Folkesson, du har definitivt inte gjort mitt liv lättare.

God natt

Annelie Malmqvist                                                                                        

Trädgården 4

746 32  Bålsta

Jag var 110% säker på att allt skulle lösa sig i dag men det gjorde det inte.

Jag får inte ett öre till.

Allt hon sa var: jag förstår, jag förstår.

Jag har naturligtvis överklagat men det kommer att ta evigheter innan jag får ett svar.

Jag känner mig ganska tom just nu och måste samla ork och energi för att kunna driva detta vidare. Men jag ger inte upp.

Nu är det krig...